Långhår


Isa är en sk bondkatt, men måste ha raskattsgener i sig då hon är så långhårig. Det långa håret är inte ursprungligt hos en katt, utan något vi avlat fram för att det skall ge ett gulligt intryck. Inte ens vilda kattdjur som lever i bistra klimat, har den här formen av fjunig päls. De har i stället en relativt kort päls, med tät och varm underull. Det är ju underullen som värmer, precis som våra ullunderställ.
Efter att Isa kastrerats har pälsen utvecklats än mer och främst kring halsen. Där hade hon en rejäl man som hon hade svårt att slicka rent och att borsta henne dagligen, gillade varken hon eller jag.


Så idag skred jag och Hanna till verket. Skålen fylldes med grädde och kaviar, Isa placerades på bordet, Hanna var medhjälpare – och jag började klippa…


…ner manen. Fokus låg på den, då den besvärar henne mest, även om hon borde klippas ner helt.


Viktigt att hon upplevde klippningen positiv, eller egentligen inte ”upplevde” alls: tanken var att hon skulle komma ihåg grädden och inte alls saxen, så därför fick hon vara kvar på bordet och bara slicka i sig den mumsiga gräddblandningen.


Mycket bättre nu för Isa, när hon slipper denna krage kring sig och hon bryr sig inte alls om hur hon ser ut, vilket inte jag heller gör. Det finns ju de som tycker att det är HEMSKT att klippa ner en katt eller hund, men jag tänker på funktion före utseende.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *