Avslut

Den här hösten har varit något helt annat jag tidigare upplevt. Jag har bott tidvis i en liten by, suttit i bil 40 mil varje vecka och jobbat med något helt nytt. Fast jobbet var inte helt nytt, då jag jobbat som studierektor på gymnasiet under två år.
Nu är mitt tremånaders förordnande slut och trots att jag kommer sakna eleverna, lärarna och naturen, så inser jag nu hur mycket tid och energi jobbet tagit – och jag ser fram emot att det enkla livet på gården.
Alltså gå tillbaka till de sysslor som jag egentligen vill göra; även om jag kommer fortsätta jobba någon dag i veckan fortsättningsvis.
Nu har jag tid att stanna kvar hos hönsen och lära känna den nya flocken. Det är mycket lättare att hålla rent nu när det endast är 8 hönor + Tuppen och ett rent hönshus är förutsättningen för att vilja stanna kvar hos dem.

Liisa kommer direkt skuttande när jag kommer in till deras hägn, oftast för att få något att mumsa på – men jag vill också tänka att hon och Kaisa gillar att jag hälsar på dem.

Att träna hund är ett av favoritsysslorna och även om inte tävlandet nå mer är det viktiga, så är planen för vintern att träna både Sampo och Love. Inte minst för att jag ser hur mycket de gillar att ställas inför utmaningar.

Isa är nu kastrerad och har inte markerat efter det. Hon är en perfekt ”terapikatt”, på så vis att hon älskar alla som vill ha henne i famn. Sigge gillar inte alls främmande famnar och händer, utan kan t.o.m. gömma sig om det blir för mycket nya folk i huset.

Fårskinnet är uppspikat på vedbodväggen, medan jag väntar på skinnskrapan. Det här är verkligen ett nytt projekt, så jag tar ett steg i taget på vägen mot ett färdigberett fårskinn.

Jag försöker tänka utifrån ”Gör det själv”, så när badrumsmattan gjort sitt började jag virka en ny av kasserat lakan.
Det förutsätter TID och det har jag nu…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *