Byliv

Nu har jag gjort mina två första arbetsdagar i en liten by; Kuttainen – och kan väl då uttala mig om hur bylivet är..?
…Nja; kanske det är för kort tid för att vara riktigt välgrundat, men här kommer iallafall mina första, oredigerade reflektioner:
Bylivet är bättre anpassat för oss människor, jämfört med storstadslivet!
– eller så är det så enkelt att jag är mer av en bymänniska än en dito storstad.
Här kommer några glimtar från bylivet och nästa vecka kommer det bilder:
När jag går från skolan, där också lärarbostaden ligger, för att handla, så går jag en liten slingrande väg (asfalterad 😉 fram till 1 affär. Bara det gör livet enklare, då jag inte behöver välja mellan olika stora butikskedjor. Väl framme i affären så känner båda expediterna igen mig som ”nya rektorn”, vilket gör att jag hamnar i ett sammanhang även om inte jag känner någon i byn och inte bor där.
Från den här vägen ser jag över älven till ön där fåren betar. Att titta på dessa vita får som betar, är mycket mer välgörande, än att gå längs en starkt trafikerad väg med industribyggnader längs vägen.
I byn är alla hus olika, vilket ger liv i bebyggelsen. Jämför med att gå i ett bostadsområde i stan, med likadana hus på rad.

Så när folk frågar mig: ”Hur är det att jobba där..?
– så svarar jag att jag tror människor i byn är mindre stressade och att de lever ett liv som är mer anpassat för oss människor.
(Sedan behöver jag inte lägga till att det är en vardag även i byn och att människor kan ha många olika problem även där, för det förstår ju varje tänkande människa)

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *