Jaktliga reflektioner

Här kommer utvärderingen av jaktträningen igår, eller egentligen var det ett provprov med Amanda Dresh-Sandström som ”domare”. Hon tränar själv på elitnivå och när man är på den nivån, har man med sig massor av proverfarenhet, som är bra för oss som inte har så stor erfarenhet. Dessutom är hon som hundtränare så bra: lugn och lågmäld.
Jag har tränat mest här hemma med hundarna. Sampo har nog varit med på någon gemensam träning och även startat i ett prov, men Love är helt oerfaren av både andra hundar  och att ha en skytt framför sig. Det mesta kan man träna själv och jag tror också att det är en fördel att träna in Grundfärdigheter i lugn och ro, som Apportering och Gå vid sidan. Men för att få stabila beteenden, måste man ut bland andra för att generalisera.

Generalisering
Träningen startade igår med en landmarkering. Sampo satt stabilt vid skottet, hämtade som ett skott och vände tillbaka direkt. Väl framme hos mig, slängde han duvan framför mina fötter och sade:
”Ta du den, jag hänger på Amanda..!”
”Nej, du!” –
sade jag. ”Vi avlämnar lugnt och fint, sittande framför!”
”Okey”,
sade Sampo och efter det var inte det några problem.
Skall man se det här inlärningsmässigt, tror jag det är så här: hunden inser att för att få fortsätta jobba, vilket den vill, gäller det att göra rätt före. Det har inget med ”lydnad” att göra, utan ren egoism från hundens sida. Om man ser det så, blir det ingen prestigekamp mellan människa och hund, utan bara ett val: ”Om du vill fortsätta hämta in vilt, så måste du avlämna sittande”.

Rätt känslostämning
Love är redan före, en känslosam typ och att då komma ut på bästa träningen, blev förstås mycket för honom. Han sitter stadigt och hämtar in bra, men det blir lätt ljud av förväntan och frustration. Jag ser också på bilderna som Amanda tog, att han sneglar på dom andra vid flera tillfällen.
Vad göra åt det då?
Ja, först och främst att han får vara aktiv före, för att på sätt få ut en del av hans enorma energi.
Det andra viktiga är att jag inte förstärker hans känsloläge. Gnället kommer ju av en känsla och om jag då börjar korrigera det, tror jag det blir än mer befäst. När han satt passiv vid nästa hund, så fick han leta små bitar Frolic på marken framför honom.
Så för love är det viktigt att vara motionerad före, få flera träningstillfällen med andra och att jag är lugn vid hans känslouttryck.

Jaktträning är verkligen en jaktlabbes bästa gren och egentligen kan de redan allt. Utmaningen för oss tränare blir att styra upp det hela – samtidigt som hunden behåller sin arbetsglädje.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *