Gammalt och nytt

Den här hösten har innehållit både gammalt och nytt.

IMG_4815
Hundarna är de samma gamla och promenadvägen var samma ikväll som den varit i snart 25 år. Sampo har förstås inte varit med i 25 år, utan mina promenadkompisar har varierat mellan huskyn, schäfrar, några blandisar och nu labradorer. Men samma promenadväg har jag gått, oavsett sällskap.

IMG_2876
Det nya har varit Bergaskolan och åk 5.
Det har varit enormt stimulerande att få en ny arbetsplats, nya uppgifter och nya kompisar. Att undervisa 11-åringar är något annat än 17 åringar och ändå är det så många delar som är lika: jag tycker om elever, oavsett hur gamla de är och det är lika stimulerande att fundera på hur jag skall planera lektioner för åk 5 eleverna, som det var för mina BF elever.
Det nya är ett helt nytt ämne: svenska och en ny åldersgrupp. Båda de delarna kräver nytt tänkande (”Hur mycket kan en 11-åring?”) och också att läsa in mig på meningsbyggnad och annat som jag inte tänkt på tidigare.
Dessutom jobbar jag nu nära en klasslärare, vilket jag aldrig gjort tidigare. Det kräver anpassningsförmåga, då det nu är två lärare som skall dela på elevernas uppmärksamhet. Än så länge har det varit mest positivt, men jag erkänner att jag gillar att få planera egna lektioner och inte bara vara ”resurs”.

IMG_4858
Nu är det jullov och den skall kännetecknas av Oplanerad återhämtning.  Helt ”oplanerat” går det förstås inte att leva om man skall fungera något så när med andra, men inga aktiviteter som kräver uppstigning klockan sex, skall finnas på agendan.
Väntar på min nya bil och trodde den skulle kunna levereras före jul, men så blev det inte och det gör då att julresan får ställas in. För hundarna hade min resa inneburit att Omid och Hossein bott här – och det hade hundarna gillat. Det är fantastiskt att jag har Omid och Hossein som sköter om hus och djur när jag är borta, för även om jag kan ta med hundarna, måste ändå någon åka hit och ta hand om katter, höns och kaniner.

Sedan skall jag förstås planera ämnet svenska och inte minst: få besök av Hanna som hjälper mig med kaninkloklippning. Det är en syssla som jag lyckas förtränga till hon kommer och utbrister: ”Nu måste du klippa deras klor!”

En helt okey julledighet; alltså.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s